När jag var liten drog vi ibland in till Göteborg för att besöka Universeum, ett hus med många under och utmaningar för en liten person. Här kunde man utforska allt från rymdens många galaxer, till vad som händer i kroppen när du tränar eller hur länge du klarar av att hålla dig i luften när du hoppar. Men det häftigaste tyckte jag var den stora regnskogskuben mitt i huset. I ”regnskogen” flög det runt en massa fåglar och man kunde också hitta en och annan sengångare. Här fanns det flera olika färgstarka och exotiska fågelarter, bland annat papegojor.
Uppdraget
Så vad vet jag om papegojor? I det stora hela inte så mycket mer än att de är fåglar egentligen.
Grunden till att jag sitter och funderar på vad jag kan om papegojor beror på att VKM – Vitenskapskomiteen for mat og miljø, där jag har min praktik, har fått ett uppdrag av miljödirektoratet. Uppdraget är att göra en vurdering om effekten av handel på papegojarter som ligger på CITES Appendix-I.
Min uppgift under den här praksisperioden är att göra research om de aktuella arterna. Detta innebär bland annat att ta reda på hur papegojorna lever och var de befinner sig, hur hotade de är och vad det är som hotar deras överlevnad.
Vi ska som sagt se på papegojarter som ligger på CITES Appendix-I, vilket betyder att dessa arter redan är sårbara och löper risk att utrotas helt i vilt tillstånd.
Vad är CITES?
CITES är en konvention som omhandlar import och export av djur i medlemsländerna, något som Norge är. Målet med CITES är att handel med vilda djur och plantor mellan länder inte ska hota artens överlevnad.
Arterna som är med i CITES är uppdelade i 3 listor, Appendix-I till Appendix-III.
På Appendix-I befinner sig de arter som är direkt utrotningshotade, därför tillåts handel med dessa arter endast i speciella tillfällen.
Den där vita med gul kam, ni vet
Något jag inte visste om papegojor innan var att de är de mest importerade exotiska husdjur i världen.
Gyllentoppkakadu, en vit kakadua med en gul kam på huvudet. En fågel jag tror de flesta skulle känna igen om man mötte en, men som idag är akut hotad(CR). Detta betyder att den enligt rödlistan löper 50% risk att helt dö ut om 10 till 100 år.
Enligt rödlistan beror gyllentoppkakaduans stabila nedgång i antal nästan helt och hållet på olaga infångning och handel av arten.
Man kan då fråga sig hur handel påverkar andra arters bestånd som redan hotas av andra faktorer, vad gäller till exempel förlust av habitat eller klimatförändringar.
Besöket på Universeum var en av de få gångerna jag fått se papegojor livs levande även om de var i fångat tillstånd, och jag har ännu i mitt liv aldrig sett en vild papegoja.
Så det att jag nu sitter och hittar information om utrotningshotade papegojarter som Norge importerar, är både intressant och lite oväntat. Det blir mycket att läsa och sätta sig in i med tanke på min aldrig så lilla expertis, men det är en utmaning jag ser fram emot!
